WeMind Digital erbjuder KBT för barn

Att barn emellanåt är rädda och oroliga är helt naturligt, men om dessa känslor blir ett hinder i vardagen kan det vara hjälpsamt att prata med någon för att komma vidare. I samarbete med Min Doktor erbjuder WeMind Digital nu hjälp för barn i åldrarna 6-12 år.


Malin Bygård, legitimerad psykolog hos WeMind Digital, träffar barn och deras vårdnadshavare via videosamtal och chatt. Hon poängterar vikten av att barn får snabb och evidensbaserad hjälp;

– Det är ett viktigt arbete vi gör – om vi hjälper barnen nu kan vi förebygga risker för psykisk ohälsa senare i livet, säger Malin Bygård.

Den metod som WeMind Digital erbjuder är KBT, kognitiv beteendeterapi, en evidensbaserad metod som ger resultat.

– Med KBT får barnen lära sig tekniker för att hantera sin rädsla och oro. Dessa tekniker kan de också använda sig av om det dyker upp nya orosmoln senare i livet. Vårdnadshavarna får lära sig hur man på bästa sätt kan stötta ett oroligt barn och hur man kan avhjälpa rädslor på lång sikt, inte bara för stunden, berättar Malin Bygård.

Här kan du läsa mer om hur du och ditt barn kan få träffa en av psykologerna på WeMind Digital:

https://www.mindoktor.se/journalen/psykolog-for-barn/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=%5Bse%5D_%5Barticles_share%5D_%5Bmar-19%5D

Urban Pettersson Bargo: ”Forskningsstödet till psykiatrin behöver öka”

I en debattartikel som publiceras i Dagens Medicin skriver Urban Pettersson Bargo, WeMinds grundare och vd samt styrelse­ledamot i Psykiatri­fonden, om hur ökade forskningsmedel för att komma till rätta med ökande psykisk ohälsa kan minska såväl det mänskliga lidandet som samhällets kostnader.

 

 

I sin debattartikel konstaterar Urban Pettersson Bargo att förbättrat kunskapsläge och bättre metoder – som kommer av forskning – gör skillnad. Men vad behöver då göras för att öka anslagen till förmån för psykiatrisk forskning?

– ”Som jag ser det är det framför allt två saker som måste till. Vi måste bli bättre på att berätta om resultaten från forskningsbaserade vård­insatser och stigmat kring psykisk ohälsa måste minska.”, skriver Urban Pettersson Bargo.

Läs nätupplagan av debattartikeln här:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/02/25/forskningsstodet-till-psykiatrin-behover-oka/

WeMind-psykologerna: ”Det pratas för lite om småbarnsföräldrars välmående”

Att vara småbarnsförälder är paradoxalt. Samtidigt som det är den lyckligaste tiden i livet visar studier att många känner sig nedstämda, stressade och identitetslösa. Men det finns något att göra åt det!

 

Svenska Dagbladets Perfect Guide uppmärksammar WeMind-psykologerna Helga Johnsson Wennerdal och Clara Zelleroth, som skrivit boken ”Må bra som förälder” (Norstedts), en bok som enbart fokuserar på föräldrarnas välmående under småbarnsåren.

Här kan du läsa artikeln i sin helhet:

https://www.svd.se/psykologerna-det-pratas-for-lite-om-smabarnsforaldrars-valmaende?fbclid=IwAR3eWTrFcrSRyhc9bfiz5x7uXS6KUqjXOx-R8el56mPOQ-zjd_0ZUVPTmtY

Mental Health-seminarium om psykisk ohälsa och missbruk engagerade många

 

Onsdag 6:e februari anordnade WeMind, 1,6 & 2,6 miljonerkubben, Psykiatrifonden, Icakuriren och Hjärnkoll ett Mental Health-seminarium om psykisk ohälsa och missbruk – ”Att falla mellan stolarna”.

Temat engagerade många; ett 80-tal personer trotsade snökaoset i Stockholm och bänkade sig i Sophiahemmets föreläsningssal och många fler följde seminariet via livestreaming.

Urban Pettersson Bargo, WeMinds grundare och VD, var bland de första av kvällens talare. Urban berättade om sitt engagemang inom den psykiatriska vården och om varför han grundade WeMind.

”WeMind har inte i uppdrag att jobba med beroendeproblematik”, säger Urban, ”men vi väljer att engagera oss i frågan eftersom nästan hälften av våra patienter är drabbade psykisk ohälsa i kombination med missbruk.”

 

Torsdag 28:e februari håller Riksdagen en öppen utfrågning om psykisk ohälsa i kombination med beroendeproblematik. En namninsamling till förmån för en människovärdig psyk- och missbruksvård  kommer att överlämnas och du kan bidra – skriv på du också!:

https://www.skrivunder.com/skriv_pa_for_en_manniskovardig_psyk-_och_missbruksvard_nu?u=623824&utm_source=email

Var tredje person drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. Det betyder att vi alla kommer att drabbas direkt eller indirekt. Rätt stöd kan rädda liv. #allakännernågon

 

Mental Health-seminariet i sin helhet ser du här:

Var tredje person drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. Det betyder att vi alla kommer att drabbas direkt eller indirekt. Rätt stöd kan rädda liv. #allakännernågon

Dagens Nyheter uppmärksammar WeMind Göteborg för sin hbtq-certifiering

Homosexuella och transpersoner som mår psykiskt dåligt känner sig ofta illa bemötta när de söker hjälp. WeMind Göteborg är två av landets första hbtq-certifierade psykiatriska mottagningar.

”Alla som jobbar här måste ha ett inkluderande synsätt. De som söker hjälp hos oss ska direkt känna sig välkomna”, säger verksamhetschef Anna Sveide Antonelli.

Läs hela artikeln här:
https://www.dn.se/insidan/hbtq-certifiering-alla-som-jobbar-har-maste-ha-ett-inkluderande-synsatt/

 

WeMinds Psykologer på Min Doktor kan med KBT hjälpa dig sova bättre

I vårt samarbete med Min Doktor, har vi nyligen lanserat en ny sömnguide  – där vi hjälper personer som har sömnbesvär med bedömning och eventuell KBT-behandling, alternativt remittering till någon av Min Doktors läkare.

Sömnrelaterade besvär kan nästan kallas för en folksjukdom eftersom de är så vanliga, konstaterar Björn Hedensjö som är psykolog på WeMind och har skrivit sömnboken “En perfekt natt”.
– När sömnen fungerar tänker vi inte så mycket på den, men när vi sover mindre påverkas vi mycket av det. Som psykolog pratar jag ofta om vikten av sömn, i mitt yrke ser jag hur patienter påverkas av sin sömn, säger Björn.

KBT mot insomni

Ett av de vanligaste sömnproblemen är insomni. Det innebär svårigheter att somna på kvällarna, täta eller långa uppvaknanden på natten eller att vakna alldeles för tidigt på morgonen. Då kan KBT, Kognitiv Beteendeterapi, vara en effektiv behandlingsmetod.
– I en KBT-behandling av sömnbesvär går man igenom sömnen steg för steg i mötet med patienten, förklarar Björn.

Behandling i tre steg

Det första steget är att gå igenom sömnhygien, vad som är en bra livsstil för att sova gott. Nästa steg är stimuluskontroll, vilket bland annat innebär att låta sovrummet vara just ett sovrum. Vid behov börjar du därefter att jobba med sömnrestriktion. Det innebär att sätta upp tydliga ramar för sin sömn. Genom att skapa rutiner och en sömncykel får du ordning på sömnen.
– Många upplever att sömnrestriktion är något konstigt, det känns fel att inte få lägga sig när man verkligen är trött. Men att begränsa tiden i sängen till när du faktiskt sover är ett viktigt steg i behandlingen.
Du utgår ifrån den tid du brukar stiga upp på morgonen, exempelvis klockan sju. Sedan tittar du på hur många timmar du har sovit i snitt föregående vecka, exempelvis sex timmar. Utifrån det skapas ditt sömnmönster. Ska du gå upp klockan sju ska du gå och lägga dig klockan ett, och även om du somnar sent ska du gå upp klockan sju.
– Det kan vara tufft i början. En del av psykologens uppgift är att hjälpa dig klara av det.

Svårt att somna om

Ett annat tips är att om du vaknar på natten och är vaken i över 20 minuter så ska du gå upp, och göra något rogivande tills dina sömnsignaler återkommer. Även detta handlar om att komma bort från den stressrelaterade sömnen, då det är lätt att ligga vaken och stressa upp sig för att vi inte kan somna.
– Sömnen ska vara fri från stress, det kan KBT hjälpa dig med. För runt 70 procent hjälper KBT mot sömnbesvär.

Individuella variationer

En viktig del som vi ofta glömmer bort är att vi alla har olika sömnbehov och olika dygnsrytmer.
– Det finns myter om sömn och att alla behöver åtta timmar sömn, men det i sig kan skapa en stress kopplad till sömnen. I själva verket är det många som klarar sig bra på mindre sömn, säger Björn och fortsätter:
– Du ska inte känna att du ska leva upp till en sömn-norm, det viktiga är att du sover som just du behöver och att du mår bra.



Psykologen Björns 6 grundtips för en bättre sömn

    1.  Träna regelbundet
      Sömnstörningar är mycket ovanliga bland dem som är fysiskt aktiva. Flera studier har visat att de som tränar regelbundet sover bättre. Men direkt efter att du rört på dig ökas aktiviteten i kroppen. Träna alltså helst på dagen eller tidig kväll, så att din kropp åtminstone har tre timmar på sig att varva ned.

    2. Släpp jobbiga tankar
      Om du har en tendens att grubbla eller oroa dig i sängen, kan det vara bra att skriva ned dina grubblerier innan läggdags eller när du ligger i sängen. Om du har dem nedskrivna kan du skjuta på problemen till morgondagen.

    3. Undvik klockan
      Vänd bort klockan så att du inte ser den från sängen och avstå från att titta på den nattetid. Vi fastnar lätt i tankar som ”jag måste somna nu” eller ”om jag somnar nu får jag sova X timmar”, vilket inte underlättar insomningen.

    4. Tydlig dygnsrytm
      Gör en tydlig avgränsning mellan arbete och fritid i både tid och rum. Om du arbetar hemifrån så är det viktigt att avsluta i god tid så att du hinner varva ned.

    5. Gå i dagsljus
      Försök att tillbringa minst en timme ute i dagsljus varje dag, det hjälper kroppens biologiska klocka att ställa in sin dygnsrytm efter soldygnet.

    6. Varva ned
      Försök varva ned med pulssänkande aktiviteter och vila en stund innan du går och lägger dig. Då får du förhoppningsvis inte bara lättare att somna, utan sover dessutom lugnare. Om du har svårt att slappna av i kroppen kan regelbundna avslappningsövningar vara extra hjälpsamt.


Behöver du hjälp med dina sömnbesvär? Här kommer du i kontakt med våra psykologer.




WeMind stolt samarbetspartner med Mental Health Evening

​WeMind är stolt samarbetspartner med Mental Health Evening den 10 oktober – en underhållande och viktig kväll i den psykiska hälsans tecken. Lyssna till gripande berättelser, viktiga samtal och underhållande toner.

Årets tema är stress och sjukdom. I hela västvärlden utgör psykisk ohälsa det i särklass största hotet mot folkhälsan och Sverige är inget undantag. Alla känner vi någon som är drabbad #allakännernågon.

På scen intervjuas bland andra Urban Pettersson Bargo – VD WeMind, och vi får också ta del av föreläsningar med Anders Hansen – psykiatriker och författare, Stefan Einhorn – professor och författare, Lena Flyckt – docent och psykiatriker, Ullakarin Nyberg – författare och ordförande Svenska Psykiatriska Föreningen, Martin Schalling – professor och ordförande i Psykiatrifonden och Anki Sanderberg – samordnare för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Underhållning av Benny Andersson, Helen Sjöholm, Viktor Frisk, Rickard Söderberg med flera. Värdar för kvällen är Simon Kyaga och Alexandra Charles

Arrangör: Psykiatrifonden och 1,6 & 2,6 miljonerklubben

Plats: Rival, Mariatorget 3, Stockholm

För mer info: psykiatrifonden.se​

WeMind och Min Doktor i samarbete för bättre psykisk hälsa

WeMind och Min Doktor inleder ett samarbete för att erbjuda platsoberoende psykiatrisk vård för lämpliga patienter över 18 år. Den nätbaserade psykologiska och psykiatriska vården baseras på väl beprövade och beforskade metoder.

 

Samarbetet mellan WeMind och Min Doktor syftar till att hjälpa personer som annars riskerar få vänta länge på att få professionell hjälp med att komma igenom eller ur en depression, stressproblematik eller annan psykisk ohälsa. Samtliga patienter kommer precis som idag först att bedömas av läkare, därefter anpassas val av behandling efter individuella behov. Till exempel kan patienten få kontakt med psykiater, WeMinds psykologer eller remitteras till fysisk vårdkontakt. Behandling av psykisk ohälsa på distans och med hjälp av digitala verktyg är ett väl utvecklat område underbyggt av beprövad erfarenhet och världsledande forskning från bland annat Linköpings universitet.
 
— Vi har valt samarbetspartner med omsorg och Min Doktor som vi följt i tre år är den digitala vårdgivare som vi ser har samma höga kvalitetskrav på patientsäkerhet, uppföljning och val av behandlingsmetoder som vi själva, säger Urban Pettersson Bargo, vd WeMind.
 
— Vi vill tillsammans skapa världens bästa tjänst för första linjens psykiatri där patienter snabbt får träffa läkare eller psykolog för en första bedömning och där vi sedan erbjuder stöd och vård byggd på forskningsbaserade metoder, säger Daniel Persson, utvecklingschef Min Doktor.
 
— Vi har valt att samarbeta med WeMind eftersom vi ser dem som Sveriges främsta psykiatriska vårdgivare. Det är en fördel att kunna nyttja deras kunskap och erfarenhet på området istället för att bygga det själva, säger Daniel Persson.
 
 

Om WeMind

WeMind vill förbättra psykiatrin genom att erbjuda så många som möjligt evidensbaserad vård med mätbara behandlingsresultat, god tillgänglighet och ett bra bemötande för sina patienter. WeMind strävar efter att motsvara eller överträffa sina intressenters förväntningar, speciellt vad avser patienters behandlingsresultat och bemötande. WeMind startades 2006 av Urban Pettersson Bargo som då gick psykologprogrammet på Stockholms universitet. Dess 340 medarbetare på 15 mottagningar runt om i landet behandlar årligen cirka 20 000 patienter. Läs mer på wemind.se
 
 

Om Min Doktor

Min Doktor är Sveriges ledande digitala vårdgivare med fokus på patientsäkerhet och samhällsnytta. Företaget grundades 2013 av läkaren Magnus Nyhlén med ambitionen att skapa en för både läkare och patienter effektiv, tillgänglig och säker vårdprocess på nätet. Idag har Min Doktor över 100 anställda vid huvudkontoret i Malmö, samt vård professionella på deltid: barnmorskor, sjukgymnaster och 150 läkare inom 25 specialistområden. Läs mer på mindoktor.se
 
 
För mer information:
Urban Pettersson Bargo, vd WeMind urban@wemind.se tel 08-406 00 40
Daniel Persson, Utvecklingschef Min Doktor daniel.persson@mindoktor.se tel 073 517 26 01

 

WeMind i Almedalen – vikten av nationella riktlinjer inom psykiatrin och samverkan inom HVB-verksamhet

WeMind fanns på plats i Almedalen och höll två seminarier kring behandling av psykisk ohälsa. Vi pratade om psykiatrin bortom nationella riktlinjer – vad händer för patienten när dessa saknas? Vi lyfte också vikten av samverkan för placerade barn med psykisk ohälsa.

WeMind vill vara med och utveckla hela psykiatrivården i Sverige. När några av de stora brukarföreningarna och SKL bestämde sig för att etablera Psykisk Hälsa Huset (www.psykiskhalsahuset.nu) i Almedalen förra året blev WeMind som enda privata aktör och enda vårdgivare inbjuden att vara en av arrangörerna.
 
I år höll vi två seminarier: ”Psykiatrin bortom nationella riktlinjer – vad händer för patienten när riktlinjer saknas?”, samt ”Långt hemifrån och långt ifrån rätt hjälp? – samverkan kring placerade barn med psykisk ohälsa”.
 

Psykiatrin bortom nationella riktlinjer – vad händer för patienten när riktlinjer saknas?


Se hela seminariet här!
 
Medverkande:
Elin Valentin, verksamhetschef, WeMind Psykiatri Norduppland
Erik Hjalmarsson, biträdande verksamhetschef, WeMind Psykiatri Skåne
Clara Hellner Gumpert, professor i barn- och ungdomspsykiatri, FoUU-direktör, Karolinska institutet, Stockholms läns sjukvårdsområde
Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykiatrifrågor, Sveriges Kommuner och Landsting
Mats Borell, leg. psykolog, adjunkt, Karlstad universitet
Mårten Jansson, utvecklingsledare, NSPH
 
Många patienter i psykiatrisk vård upplever symtom och svårigheter som inte lätt täcks in av riktlinjer för behandling. För att psykiatrin på bästa sätt ska kunna möta dessa patienters vårdbehov behövs kompletterande system för planering och utvärdering för såväl enskilda behandlare som ledning.
 
I diskussionen framkom vikten av att göra en bredare bedömning som inte enbart fokuserar på sjukdomar och diagnoser. Många patienters behov täcks inte in av denna snäva bild. Alternativ som nämndes var att:

  • fokusera på bemötandeaspekten i vården
  • beakta funktionsnedsättningar
  • ha en helhetssyn på den person man möter
  • inkludera patienten i val av vård och behandling.

 
Tydliga behandlingsmål är viktiga att ha med sig oavsett problematik. En bredare ansats när det gäller behandling både utifrån riktlinjer och andra system kan förenkla utvärdering på verksamhetsnivå.
 
Panelen verkade enig om att frågan är viktig och central inom psykiatrin. Möjligheten att sätta ihop en arbetsgrupp som skulle kunna fokusera på frågan nämndes av Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykiatrifrågor, Sveriges Kommuner och Landsting.
 

 

”Långt hemifrån och långt ifrån rätt hjälp? – samverkan kring placerade barn med psykisk ohälsa”.


Se hela seminariet här!
 
Medverkande:
Gösta Liljeholm, Verksamhetschef, WeMind HVB
Emil Rosander, Behandlingsansvarig psykolog, WeMind HVB
Monica Johansson, Landstingsstyrelsens ordförande, Landstinget Sörmland
Petra West Stenkvist, Ledamot styrelsen, Föreningen Sveriges Socialchefer
Jacob Sandgren, Ordförande, Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, Södermanland
Tomas Lindgren, Enhetschef Socialförvaltningen, Stockholms Stad
Thomas af Bjur, Moderator, Svenska Vård
 
Många barn och unga som placeras i heldygnsvård genom socialtjänsten lider av svår psykisk ohälsa. Här behövs ett nära samarbete mellan socialtjänst, utförande verksamhet och barn- och ungdomspsykiatrin för att uppnå goda resultat. Hur ska vi förstå behoven och organisera insatserna på bästa sätt?
 
Diskussionen under seminariet kan sammanfattas i att när en ung person flyttar utanför kommun och landstingsgränser så ställer det extra krav på överlämning och samverkan. I och med att en placering är en socialtjänstinsats är det ofta så att psykiatrin inte är involverad i att följa upp placering på annan ort. De samverkansinstrument som finns, till exempel SIP (Samordnad Individuell Plan) används inte i tillräcklig omfattning, men är en lovande form som flera har god erfarenhet av när möten genomförs.
 
En svårighet är när behov förändras och snabba beslut behövs, vilket ofta är fallet eftersom ungdomar som blir heldygnsplacerade har både svåra och komplexa behov. Panelen var överens om att det är naturligt att den verksamhet där den unge vistas företräder och håller samman vården, men vi kunde peka på flera problem med både tillit mellan samverkansparter och mycket skiftande förväntningar från till exempel socialtjänst från olika delar av landet.
 
I eftersnacket identifierades svårigheter med hur behandlingshemsverksamheter upphandlas och bristande kännedom om vilka insatser som finns ute i landet. Det är stor risk att unga inte får tillgång till rätt insatser på grund av rent administrativa rutiner, och att god samverkan är starkt beroende av vilka personer som representerar respektive organisation och deras erfarenheter.

Välj din närmaste ort för bästa upplevelse.