Förlegad syn på beroende kostar liv

Beroendesjukdomar kostar det svenska samhället tusentals liv och mänskligt lidande och över hundra miljarder kronor per år. Dödstalen minskar inte, och Sverige ligger långt efter de flesta andra europeiska länderna när det gäller vården av människor med alkohol- och drogmissbruk. Nu kräver vi en förändring för att rädda liv, skriver flera debattörer på Svenska Dagbladets debattsida. Urban Pettersson Bargo, WeMinds grundare och VD samt styrelsemedlem i Psykiatrifonden – Fonden för psykisk hälsa, är en av dem.

SvD 2019-05-18 https://www.svd.se/forlegad-syn-pa-beroende-kostar-liv

 

Urban Pettersson Bargo, Alexandra Charles, Helena Rönnberg, Martin Schalling,
Lena Flyckt och Maria Larsson har 
undertecknat artikeln.
Foto: WeMind, Pressbild (Peter Knutson, Ulf Sirborn), Psykiatrifonden

 

DEBATT | MISSBRUK

SvD:s notering: Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribenternas egna.

Riksdagen har i dagarna begärt att regeringen kommer med ett förslag om lagförändring gällande psykisk ohälsa i kombination med beroendeproblematik. Här finns äntligen en öppning för den förändring som måste ske!

Den 28 februari hölls en hearing i riksdagen kring frågorna på temat ”Psykisk ohälsa i kombination med beroendeproblematik – offentlig utfrågning i socialutskottet”, en hearing initierad av närstående till Sanne, känd från SVT:s ”Uppdrag granskning”. Denna hearing har nu lett fram till att riksdagen begärt att regeringen kommer med ett förslag om lagförändring.

SVT sände den 6 november i fjol ”Vem kan rädda Sanne?”, där vi fick ta del av Sannes historia, och hennes anhörigas kamp för att hon ska överleva. Sanne har bollats mellan olika vårdgivare och sociala instanser utan samordning. Hennes liv är ofta i fara, och hon har bland annat 21 gånger tagits in för psykiatrisk tvångsvård, utan uppföljning.

Sannes historia är inte ett undantag. Hon är en av de många människor som lever med beroendesjukdom och annan psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning och på grund av olika faktorer inte får en fungerande vård.

I Sverige lever i dag cirka en halv miljon människor med beroende av alkohol eller droger, ofta tillsammans med övriga sjukdomstillstånd. Beroendesjukdomar kostar samhället 150 miljarder årligen men trots det läggs bara 20 miljarder på vård av tillstånden. Nu behövs en förändring. Den behövs inte minst då avsaknad av fungerande vård gör att cirka tretusen människor dör direkt på grund av beroendesjukdomar årligen. De indirekta dödstalen av följdsjukdomar mångfaldigt större. Dödstalen minskar inte. Sverige ligger sämre till än många andra länder i Europa gällande vården av människor med beroendesjukdomar, bland annat dör betydligt fler med drogmissbruk i vårt land jämfört med snittet i våra europeiska grannländer.

För tio år sedan fick Gerhard Larsson i regeringsuppdrag att undersöka frågan om missbruksvården. Det utmynnande i den så kallade Missbruksutredningen (SOU 2011:35), där olika konkreta åtgärdsförslag för att vända trenden lyftes fram. Bland annat betonades att en lagändring behövs för att förtydliga att beroende primärt inte är en social fråga, utan en sjukvårdsfråga.

Beroendevården i Sverige styrs fortfarande av en 40 år gammal och relativt otydlig lagstiftning, som ligger under socialtjänstlagen och inte under hälso- och sjukvårdslagstiftningen, en uppdelning som inte är förenlig med en modern syn på beroendesjukdomar. Så ser heller inte lagstiftningen kring missbruksvården ut i de flesta andra länder i Europa. Att lagstiftningen kring missbruk är uppdelad på detta sätt innebär bland annat att vården av dessa sjukdomar till stor del styrs av socialarbetare och inte vårdutbildade och att risken att hamna mellan stolarna om både en beroendesjukdom och annan psykiatrisk sjukdom blir större. Missbruksutredningen betonar att vårdansvaret bör övertas av sjukvården som bör ha ett samlat bedömnings- och behandlingsansvar. En självklarhet för vård av sjukdomar så som cancer och hjärt- och kärlsjukdom att medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet styr vård, oförståeligt varför inte lika självklart vid beroendesjukdomar. I Missbruksutredningen beskriver Larsson emellertid att det är fortsatt viktigt med socialt stöd av människor med beroendesjukdomar och att kommunerna fortsätter ha kvar ansvaret för ett eventuellt behov av stöd kring boende, försörjning och sysselsättning hos människor med beroendesjukdomar. Vid behov av både vård och sociala insatser betonas betydelsen av god samverkan och stark vårdkedja.

I utredningen lyfts även vikten av att tidigt upptäcka beroende på både på skola och mödravårdscentraler samt att lättillgänglig vård ska kunna erbjudas för att undvika utvecklande av allvarliga sjukdomstillstånd.

Missbruksutredningen från 2011 är noggrann, tydlig och innehåller en konkret åtgärdsplan. Nu har snart tio år gått sedan den blev klar och inga större förändringarna har genomförts. Under tiden fortsätter tusentals människor att dö, och det mänskliga lidandet för de sjuka och deras anhöriga är omätbart.

”Det är hög tid att förändra beroendevården för att minska utslagning och tidig död. Det som krävs är att samla behandlingsansvaret hos sjukvården. De parallella system som finns i dag leder till bristande resurser och ojämlikhet mellan olika landsändar”, skriver utredaren Gerhard Larsson i en debattartikel den 27 december i Svenska Dagbladet.

Den 6 februari i år anordnade vi – 1,6 & 2,6-miljonerklubben för kvinnors hälsa, Psykiatrifonden och Icakuriren – ett seminarium i frågan. Vi kräver nu att lagstiftare och politiker vid denna nya genomgång tar sitt ansvar utifrån Missbruksutredningens resultat och inte åter låta den hamna i skrivbordslådorna. I ett humanistiskt samhälle där människor har lika högt värde är det hög tid för Sverige att få en modern syn på beroendesjukdomar och att satsningar för människor med dessa tillstånd på alla nivåer hög prioriteras. Klockan har redan tickat för länge. Hur många fler människor ska behöva dö?

Alexandra Charles
ordförande 1,6 & 2,6-miljonerklubben
Lena Flyckt
vice ordförande Psykiatrifonden – Fonden för psykisk hälsa
Maria Larsson
ordförande programutskottet Psykiatrifonden – Fonden för psykisk hälsa
Urban Peterson Bargo
styrelsemedlem Psykiatrifonden – Fonden för psykisk hälsa
Helena Rönnberg
chefredaktör Icakuriren
Martin Schalling
ordförande Psykiatrifonden – Fonden för psykisk hälsa

 

 

WeMind HVB – ett unikt HVB-hem

Mitt i ett naturreservat på Gålö i Stockholms skärgård ligger Gården Stegsholm. Här bedriver WeMind ett helt unikt HVB-hem för unga pojkar med psykosociala problem och psykisk ohälsa.

Det som gör WeMind HVB unikt är bland annat att den formella kompetensnivån hos personalen är ovanligt hög och att det finns ett stort antal psykologer och socionomer i pojkarnas vardag. I Tidningen Omtanke berättar Emil Rosander, legitimerad psykolog och behandlingschef på WeMind HVB, om hur evidensbaserad vård och goda resurser kan göra skillnad – på riktigt.

Här kan du läsa artikeln i sin helhet:
https://www.e-magin.se/paper/h15s14nm/paper/37#/paper/h15s14nm/37

WeMind Digital erbjuder KBT för barn

Att barn emellanåt är rädda och oroliga är helt naturligt, men om dessa känslor blir ett hinder i vardagen kan det vara hjälpsamt att prata med någon för att komma vidare. I samarbete med Min Doktor erbjuder WeMind Digital nu hjälp för barn i åldrarna 6-12 år.


Malin Bygård, legitimerad psykolog hos WeMind Digital, träffar barn och deras vårdnadshavare via videosamtal och chatt. Hon poängterar vikten av att barn får snabb och evidensbaserad hjälp;

– Det är ett viktigt arbete vi gör – om vi hjälper barnen nu kan vi förebygga risker för psykisk ohälsa senare i livet, säger Malin Bygård.

Den metod som WeMind Digital erbjuder är KBT, kognitiv beteendeterapi, en evidensbaserad metod som ger resultat.

– Med KBT får barnen lära sig tekniker för att hantera sin rädsla och oro. Dessa tekniker kan de också använda sig av om det dyker upp nya orosmoln senare i livet. Vårdnadshavarna får lära sig hur man på bästa sätt kan stötta ett oroligt barn och hur man kan avhjälpa rädslor på lång sikt, inte bara för stunden, berättar Malin Bygård.

Här kan du läsa mer om hur du och ditt barn kan få träffa en av psykologerna på WeMind Digital:

https://www.mindoktor.se/journalen/psykolog-for-barn/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=%5Bse%5D_%5Barticles_share%5D_%5Bmar-19%5D

Urban Pettersson Bargo: ”Forskningsstödet till psykiatrin behöver öka”

I en debattartikel som publiceras i Dagens Medicin skriver Urban Pettersson Bargo, WeMinds grundare och vd samt styrelse­ledamot i Psykiatri­fonden, om hur ökade forskningsmedel för att komma till rätta med ökande psykisk ohälsa kan minska såväl det mänskliga lidandet som samhällets kostnader.

 

 

I sin debattartikel konstaterar Urban Pettersson Bargo att förbättrat kunskapsläge och bättre metoder – som kommer av forskning – gör skillnad. Men vad behöver då göras för att öka anslagen till förmån för psykiatrisk forskning?

– ”Som jag ser det är det framför allt två saker som måste till. Vi måste bli bättre på att berätta om resultaten från forskningsbaserade vård­insatser och stigmat kring psykisk ohälsa måste minska.”, skriver Urban Pettersson Bargo.

Läs nätupplagan av debattartikeln här:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/02/25/forskningsstodet-till-psykiatrin-behover-oka/

WeMind-psykologerna: ”Det pratas för lite om småbarnsföräldrars välmående”

Att vara småbarnsförälder är paradoxalt. Samtidigt som det är den lyckligaste tiden i livet visar studier att många känner sig nedstämda, stressade och identitetslösa. Men det finns något att göra åt det!

 

Svenska Dagbladets Perfect Guide uppmärksammar WeMind-psykologerna Helga Johnsson Wennerdal och Clara Zelleroth, som skrivit boken ”Må bra som förälder” (Norstedts), en bok som enbart fokuserar på föräldrarnas välmående under småbarnsåren.

Här kan du läsa artikeln i sin helhet:

https://www.svd.se/psykologerna-det-pratas-for-lite-om-smabarnsforaldrars-valmaende?fbclid=IwAR3eWTrFcrSRyhc9bfiz5x7uXS6KUqjXOx-R8el56mPOQ-zjd_0ZUVPTmtY

Mental Health-seminarium om psykisk ohälsa och missbruk engagerade många

 

Onsdag 6:e februari anordnade WeMind, 1,6 & 2,6 miljonerkubben, Psykiatrifonden, Icakuriren och Hjärnkoll ett Mental Health-seminarium om psykisk ohälsa och missbruk – ”Att falla mellan stolarna”.

Temat engagerade många; ett 80-tal personer trotsade snökaoset i Stockholm och bänkade sig i Sophiahemmets föreläsningssal och många fler följde seminariet via livestreaming.

Urban Pettersson Bargo, WeMinds grundare och VD, var bland de första av kvällens talare. Urban berättade om sitt engagemang inom den psykiatriska vården och om varför han grundade WeMind.

”WeMind har inte i uppdrag att jobba med beroendeproblematik”, säger Urban, ”men vi väljer att engagera oss i frågan eftersom nästan hälften av våra patienter är drabbade psykisk ohälsa i kombination med missbruk.”

 

Torsdag 28:e februari håller Riksdagen en öppen utfrågning om psykisk ohälsa i kombination med beroendeproblematik. En namninsamling till förmån för en människovärdig psyk- och missbruksvård  kommer att överlämnas och du kan bidra – skriv på du också!:

https://www.skrivunder.com/skriv_pa_for_en_manniskovardig_psyk-_och_missbruksvard_nu?u=623824&utm_source=email

Var tredje person drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. Det betyder att vi alla kommer att drabbas direkt eller indirekt. Rätt stöd kan rädda liv. #allakännernågon

 

Mental Health-seminariet i sin helhet ser du här:

Var tredje person drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. Det betyder att vi alla kommer att drabbas direkt eller indirekt. Rätt stöd kan rädda liv. #allakännernågon

Dagens Nyheter uppmärksammar WeMind Göteborg för sin hbtq-certifiering

Homosexuella och transpersoner som mår psykiskt dåligt känner sig ofta illa bemötta när de söker hjälp. WeMind Göteborg är två av landets första hbtq-certifierade psykiatriska mottagningar.

”Alla som jobbar här måste ha ett inkluderande synsätt. De som söker hjälp hos oss ska direkt känna sig välkomna”, säger verksamhetschef Anna Sveide Antonelli.

Läs hela artikeln här:
https://www.dn.se/insidan/hbtq-certifiering-alla-som-jobbar-har-maste-ha-ett-inkluderande-synsatt/

 

WeMinds Psykologer på Min Doktor kan med KBT hjälpa dig sova bättre

I vårt samarbete med Min Doktor, har vi nyligen lanserat en ny sömnguide  – där vi hjälper personer som har sömnbesvär med bedömning och eventuell KBT-behandling, alternativt remittering till någon av Min Doktors läkare.

Sömnrelaterade besvär kan nästan kallas för en folksjukdom eftersom de är så vanliga, konstaterar Björn Hedensjö som är psykolog på WeMind och har skrivit sömnboken “En perfekt natt”.
– När sömnen fungerar tänker vi inte så mycket på den, men när vi sover mindre påverkas vi mycket av det. Som psykolog pratar jag ofta om vikten av sömn, i mitt yrke ser jag hur patienter påverkas av sin sömn, säger Björn.

KBT mot insomni

Ett av de vanligaste sömnproblemen är insomni. Det innebär svårigheter att somna på kvällarna, täta eller långa uppvaknanden på natten eller att vakna alldeles för tidigt på morgonen. Då kan KBT, Kognitiv Beteendeterapi, vara en effektiv behandlingsmetod.
– I en KBT-behandling av sömnbesvär går man igenom sömnen steg för steg i mötet med patienten, förklarar Björn.

Behandling i tre steg

Det första steget är att gå igenom sömnhygien, vad som är en bra livsstil för att sova gott. Nästa steg är stimuluskontroll, vilket bland annat innebär att låta sovrummet vara just ett sovrum. Vid behov börjar du därefter att jobba med sömnrestriktion. Det innebär att sätta upp tydliga ramar för sin sömn. Genom att skapa rutiner och en sömncykel får du ordning på sömnen.
– Många upplever att sömnrestriktion är något konstigt, det känns fel att inte få lägga sig när man verkligen är trött. Men att begränsa tiden i sängen till när du faktiskt sover är ett viktigt steg i behandlingen.
Du utgår ifrån den tid du brukar stiga upp på morgonen, exempelvis klockan sju. Sedan tittar du på hur många timmar du har sovit i snitt föregående vecka, exempelvis sex timmar. Utifrån det skapas ditt sömnmönster. Ska du gå upp klockan sju ska du gå och lägga dig klockan ett, och även om du somnar sent ska du gå upp klockan sju.
– Det kan vara tufft i början. En del av psykologens uppgift är att hjälpa dig klara av det.

Svårt att somna om

Ett annat tips är att om du vaknar på natten och är vaken i över 20 minuter så ska du gå upp, och göra något rogivande tills dina sömnsignaler återkommer. Även detta handlar om att komma bort från den stressrelaterade sömnen, då det är lätt att ligga vaken och stressa upp sig för att vi inte kan somna.
– Sömnen ska vara fri från stress, det kan KBT hjälpa dig med. För runt 70 procent hjälper KBT mot sömnbesvär.

Individuella variationer

En viktig del som vi ofta glömmer bort är att vi alla har olika sömnbehov och olika dygnsrytmer.
– Det finns myter om sömn och att alla behöver åtta timmar sömn, men det i sig kan skapa en stress kopplad till sömnen. I själva verket är det många som klarar sig bra på mindre sömn, säger Björn och fortsätter:
– Du ska inte känna att du ska leva upp till en sömn-norm, det viktiga är att du sover som just du behöver och att du mår bra.



Psykologen Björns 6 grundtips för en bättre sömn

    1.  Träna regelbundet
      Sömnstörningar är mycket ovanliga bland dem som är fysiskt aktiva. Flera studier har visat att de som tränar regelbundet sover bättre. Men direkt efter att du rört på dig ökas aktiviteten i kroppen. Träna alltså helst på dagen eller tidig kväll, så att din kropp åtminstone har tre timmar på sig att varva ned.

    2. Släpp jobbiga tankar
      Om du har en tendens att grubbla eller oroa dig i sängen, kan det vara bra att skriva ned dina grubblerier innan läggdags eller när du ligger i sängen. Om du har dem nedskrivna kan du skjuta på problemen till morgondagen.

    3. Undvik klockan
      Vänd bort klockan så att du inte ser den från sängen och avstå från att titta på den nattetid. Vi fastnar lätt i tankar som ”jag måste somna nu” eller ”om jag somnar nu får jag sova X timmar”, vilket inte underlättar insomningen.

    4. Tydlig dygnsrytm
      Gör en tydlig avgränsning mellan arbete och fritid i både tid och rum. Om du arbetar hemifrån så är det viktigt att avsluta i god tid så att du hinner varva ned.

    5. Gå i dagsljus
      Försök att tillbringa minst en timme ute i dagsljus varje dag, det hjälper kroppens biologiska klocka att ställa in sin dygnsrytm efter soldygnet.

    6. Varva ned
      Försök varva ned med pulssänkande aktiviteter och vila en stund innan du går och lägger dig. Då får du förhoppningsvis inte bara lättare att somna, utan sover dessutom lugnare. Om du har svårt att slappna av i kroppen kan regelbundna avslappningsövningar vara extra hjälpsamt.


Behöver du hjälp med dina sömnbesvär? Här kommer du i kontakt med våra psykologer.




WeMind stolt samarbetspartner med Mental Health Evening

​WeMind är stolt samarbetspartner med Mental Health Evening den 10 oktober – en underhållande och viktig kväll i den psykiska hälsans tecken. Lyssna till gripande berättelser, viktiga samtal och underhållande toner.

Årets tema är stress och sjukdom. I hela västvärlden utgör psykisk ohälsa det i särklass största hotet mot folkhälsan och Sverige är inget undantag. Alla känner vi någon som är drabbad #allakännernågon.

På scen intervjuas bland andra Urban Pettersson Bargo – VD WeMind, och vi får också ta del av föreläsningar med Anders Hansen – psykiatriker och författare, Stefan Einhorn – professor och författare, Lena Flyckt – docent och psykiatriker, Ullakarin Nyberg – författare och ordförande Svenska Psykiatriska Föreningen, Martin Schalling – professor och ordförande i Psykiatrifonden och Anki Sanderberg – samordnare för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Underhållning av Benny Andersson, Helen Sjöholm, Viktor Frisk, Rickard Söderberg med flera. Värdar för kvällen är Simon Kyaga och Alexandra Charles

Arrangör: Psykiatrifonden och 1,6 & 2,6 miljonerklubben

Plats: Rival, Mariatorget 3, Stockholm

För mer info: psykiatrifonden.se​

Välj din närmaste ort för bästa upplevelse.