Om vården på WeMind
På WeMind erbjuder vi psykiatrisk vård med evidensbaserade metoder från första besöket till uppföljning. Något som är unikt med vården hos oss är att vi arbetar systematiskt och är mycket noga med att följa upp den vård vi erbjuder - vi kallar det för Mätningsbaserad vård. Som patient och anhörig kan man vara säker på att man erbjuds bästa möjliga vård, som följer nationella riktlinjer och vårdprogram. Och som uppdragsgivare kan man vara säker på att vi använder våra resurser på ett ansvarsfullt sätt.
Bästa möjliga behandlingsutfall per skattekrona
Genom högkvalitativ vård vill vi garantera bäst behandlingsutfall per skattekrona. Vi arbetar systematiskt med vårdkvalitet, och redovisar behandlingsresultaten. Vi tror på transparens, och vill att såväl patienter och anhöriga som beställare ska veta vad de kan förvänta sig av WeMind som vårdgivare. Genom att mäta utfall och arbeta mätningsbaserat kan vi tillsammans med patienten utvärdera vilka behandlingar och insatser som ger de mest gynnsamma resultaten och involvera varje patient i viktiga beslut under resans gång. Mätningarna ger oss en vägledning för att vid behov anpassa vården efter individuella behov och arbeta mot att uppnå långsiktiga och konkreta förbättringar i patientens vardag. Det handlar om att aktivt söka efter förbättringsmöjligheter, implementera evidensbaserade metoder och regelbundet utvärdera och anpassa vården efter nya kunskaper och lärdomar. Det sägs ibland att vården, och särskilt den psykiatriska vården, är för komplex för att bedriva systematiskt förbättringsarbete med mätbara resultat. Vi vill bevisa motsatsen.
Tre centrala arbetssätt:
- Evidensbaserad vård - vi är noga med att följa nationella riktlinjer och vårdprogram
- Tydliga och strukturerade vårdprocesser som utvecklas av vårt nationella vårdkvalitets-team
- Mätningsbaserad vård där vi tillsammans med patienten utvärderar och planerar utifrån skattningar
Mätningsbaserad vård
Mätningsbaserad vård (MBV eller ”measurement based care” på engelska) är en välbeprövad metod vi använder inom WeMind som integrerar systematiska mätningar i den terapeutiska processen. Detta då forskningen visar att metoden har goda effekter på vårdförloppet, behandlingsresultat och patientens upplevelse av vårdprocessen.
MBV involverar den rutinmässiga insamlingen av patient- eller klinikerrapporterade mått, som bedömer olika dimensioner av psykisk hälsa, inklusive symtom, funktion och övergripande livskvalitet. Regelbunden monitorering av dessa mått gör det möjligt för kliniker att fatta informerade behandlingsbeslut och justeringar baserat på skattningsförloppet över tid. Dessutom främjar MBV gemensamt beslutsfattande (”shared decision making”), det vill säga att patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att tolka skattningsresultaten och utveckla behandlingsplaner. MBV skapar också möjligheter att kunna avsluta insatser som inte tillför värde för patienten. Detta är viktigt för den enskilda patienten men också för hälso- och sjukvården övergripande.
Ett kliniskt arbetssätt utifrån MBV innebär att:
- Systematiskt samla in patientrapporterade mätningar under hela behandlingsförloppet.
- Gå igenom skattningsresultaten tillsammans med patienten och använda dessa som ett underlag för diskussionen kring hur behandlingen går.
- Agera utifrån mätningsresultat och använda resultaten av mätningarna som en grund för ett gemensamt beslutsfattande kring vårdplaneringen.
Forskningsstöd
MBV har beforskats i över 20 år och det finns robust evidens för ett flertal positiva effekter för patienter och vårdgivare:
- Bättre behandlingsresultat: Flera översiktsstudier finner att patienter som får MBV rapporterar större symtomreduktion och förbättrad funktion jämfört med dem som får sedvanlig vård.
- Patientnöjdhet, följsamhet till behandling och färre behandlingsavhopp: MBV är kopplad till ökad patientnöjdhet och underlättar för patienten att följa behandlingsplaneringen. En metaanalys fann en minskning av behandlingsavhopp med 20% när MBV-principer användes.
- Tidig identifiering av patienter som löper risk att inte nå önskat resultat: Systematisk monitorering av symptom gör det möjligt för kliniker att känna igen när patienter inte svarar på behandling, vilket möjliggör snabba justeringar av deras vårdplaner.
Läs mer om Mätningsbaserad vård här!
Behandlingsresultat
På vår äldsta mottagning i Stockholm har vi utvärderat behandlingsresultat sedan år 2008. En majoritet av våra patienter, 70 procent, har endast milda eller minimala symtom efter avslutad behandling. Dessa resultat ligger i linje med de man uppmäter i världsledande forskningsstudier. Nedan kan du ta del av våra behandlingsresultat.
Den gröna delen står för milda/minimala symtom för respektive diagnos. Resultaten baseras på över 1800 genomförda behandlingar på WeMinds verksamheter i centrala Stockholm och Göteborg under perioden 2019–2021.
Patientnöjdhet
För att säkerställa en högkvalitativ vård gör vi mätningar i patienternas upplevelse på våra mottagningar i frågor som rör mottagningen, behandlingen och patientens delaktighet. Vi kan stolt konstatera att våra patienter skattat upplevelsen av vården mycket positivt i våra mätningar.
Genomsnitt i psykiatrin i Sverige baseras på resultaten från den senaste Nationella Patientenkäten från 2018 genomförd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). WeMinds resultat baseras på svar från 3928 patienter från verksamheterna i centrala Stockholm, Stockholm sydost samt Göteborg.
Om att söka vård på WeMind
WeMind erbjuder insatser både för dig som privatpatient och för dig som ska till psykiatrin via remiss eller egenanmälan. Vi erbjuder också vård för barn och unga genom WeMind BUP och HVB och skolverksamhet. För mer information om hur du söker vård hänvisar vi till information på verksamheternas egna sidor, då detta skiljer sig.
Privat vård
Som privatpatient söker och bekostar du din vård själv. Vi erbjuder privata samtal på våra mottagningar Kungsholmen och Vasastan i Stockholm, i Göteborg samt digitalt över hela landet. Tjänster vi erbjuder är enskilda samtal, parterapi och neuropsykiatriska utredningar. Här kan du läsa mer om privat terapi eller boka tid.
HVB och behandlingsskola
Känner du någon i behov av hjälp och funderar på om placering på HVB eller behandlingsskola kan vara nästa steg? Eller arbetar du inom socialtjänsten eller BUP och undrar hur det går till när man ansöker om plats hos oss? Läs mer och ta kontakt med oss via respektive verksamhetssida som du hittar här.
Barn- och ungdomsspykiatri
Du kommer till WeMind BUP Växsö genom remiss från ”En väg in” region Kronoberg. Du kan läsa mer om "En väg in" på 1177. Du kan också kontakta WeMind BUP Växjö direkt för mer information.
rTMS
På vår mottagning i Haninge erbjuder vi rTMS som är ett säkert alternativ till läkemedelsbehandling av depression. Om du är intresserad av att veta mer kan du läsa om behandlingen här
Vuxenpsykiatri - vård via remiss
Personer över 18 år med psykiatriska problem är välkomna till oss för utredning, diagnostiseringoch behandling. Det finns två sätt att komma i kontakt med oss: remiss eller egenanmälan. Om du tror att du behöver psykiatrisk behandling, vänd dig i första hand till din vårdcentral. Ofta kan man få den hjälp man behöver där. Om din läkare bedömer att du vore hjälpt av specialistpsykiatrisk vård kan den remittera ärendet till oss.
Egenanmälan öppenvård
På flera av våra mottagningar kan du ta kontakt med oss direkt och göra en egenanmälan. Då bedömer vi ditt behov av specialistpsykiatrisk vård. Om du vill göra en egenanmälan till någon av våra mottagningar, kontakta oss. Du hittar kontaktuppgifterna under respektive mottagning. För mottagningar i Stockholm Sydost kontaktar du Mobil psykiatri i Nacka som sköter dessa mottagningars egenremisser. För HVB och skolverksamheterna hänvisar vi till verksamheternas egna sidor för mer information.
Om du eller en närstående har psykiatriska besvär och inte vet vart man bör vända sig, ring 1177 så hjälper de dig vidare.
Vid nödsituation, ring 112.
Information till dig som anhörig
Det kan vara svårt att vara anhörig när en närstående lider av psykiatriska problem. Som anhörig kan du ha en viktig roll i att stötta den som mår dåligt, samtidigt som du själv också kan behöva stöd från vården.
Involveras i vården
Som anhörig är du välkommen att involveras i vården om patienten vill det. Du får då gärna följa med på mottagningsbesök och delta i vårdplaneringen. Om personen går i KBT kan du involveras mer aktivt i behandlingen som supportperson och stötta under övningar och hemuppgifter. Det är ofta en värdefull resurs som underlättar behandlingen. På grund av sekretess inhämtar vi alltid patientens medgivande innan vi diskuterar vården med en anhörig.
Anhörigstöd
Ibland kan man behöva någon att prata med om hur det är att vara anhörig. På flera av våra mottagningar erbjuder vi anhörigsamtal på mottagningen. Annars kan vi hjälpa dig vidare till en anhörigförening eller kommunens anhörigstöd. Om du är intresserad av anhörigstöd, kontakta mottagningen för mer information.
Barn som anhöriga
Om man som patient har barn kan man ibland behöva stöd i sin föräldraroll. Hur pratar man med barnen om sin sjukdom? Hur ser man till att barnen får det de behöver när man inte alltid orkar själv? Du är alltid välkommen att diskutera föräldraskap med din behandlare. Varje mottagning har också ett barnombud som kan hjälpa dig ytterligare. Om du har behov av mer omfattande stöd kan vi hjälpa dig att kontakta föräldrastödsenheten på kommunen eller familjerådgivning.
Kvalitetsrapporten 2024
Vad är utfallsmätningar och varför är dessa så viktigt inom psykiatrin? Vilka är våra fem principer för en bättre psykiatri och hur ser WeMind till att garantera en vård med bäst behandlingsutfall per skattekrona? I WeMinds kvalitetsrapport berättar vi mer om hur vi systematiskt arbetar med vårdkvalitet och redovisar behandlingsresultat för att patienter, anhöriga och beställare ska veta vad de kan förvänta sig av WeMind som vårdgivare.
Forskning & utveckling
Forskningssamarbeten
På flera av våra mottagningar har vi samarbeten med universitet och forskargrupper för att tillsammans utveckla framtidens psykiatriska vård.
Pågående forskningsprojekt
”Kognitiv beteendeterapi i gruppformat för patienter med ADHD huvudsakligen ouppmärksam form: en randomiserad kontrollerad studie” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie i vilken patienter med ADHD huvudsakligen ouppmärksam form randomiseras till en nyutvecklad gruppbehandling specifikt utformad för patienter med ouppmärksamhet eller till en redan etablerad gruppbehandling för patienter med ADHD oavsett form.
”OCD Genetik” i samarbete med Karolinska Institutet, huvudansvarig forskare Christian Rück och David Mataix-Cols. I studien samlas in DNA från personer som haft eller har tvångssyndrom, dysmorfofobi, tics, Tourettes syndrom, olfactory reference syndrome, trikotillomani, dermatillomani och samlarsyndrom. Forskarna vill undersöka sambandet mellan utvecklingen av ovanstående sjukdomar och genetik. Man vet redan att ärftliga faktorer spelar en viktig roll, tillsammans med omgivningsfaktorer men vilka specifika gener som spelar in är ännu okänt.
”Prediktion av behandlingsutfall vid ångest- och depressionstillstånd” i samarbete med Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, huvudansvarig forskare: Fabian Lenhard. Studiens mål är att redan vid första bedömningen kunna förutspå sannolikheten att behandlingen kommer att ge önskat resultat, och därmed öka möjligheterna att kunna skräddarsy vården för varje individuell patient.
”Dos-respons sambandet mellan behandlingsintensitet och resultat vid behandling av ångest- och depressionstillstånd” i samarbete med Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, huvudansvarig forskare: Fabian Lenhard. Projektet studerar sambandet mellan behandlingslängd och resultat.
”Diagnosöverskridande versus diagnosspecifik kognitiv beteendeterapi för patienter med ångest: en randomiserad kontrollerad pilotstudie” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien undersöker genomförbarheten av en större randomiserad kontrollerad studie som jämför s.k. unified protocol mot etablerade psykologiska behandlingar för patienter ångestsyndrom, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
”Innehåll i kognitiv beteendeterapi i ett patientperspektiv” i samarbete Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien är en observationsstudie som i enkätform undersöker innehåll i kognitiv beteendeterapi i nyligen avslutad behandling hos patienter med ångestsyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och depression.
”Terapeuters kompetens i och följsamhet till kognitiv beteendeterapi samt behandlingsutfall vid ångest och depression” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studiens syfte är att undersöka huruvida terapeuter verksamma i klinisk rutinvård tillämpar kognitiv beteendeterapi med kompetens och följsamhet samt om deras patienter med ångestsyndrom och depression förbättras. Ett annat syfte är att undersöka samband mellan terapeuters kompetens i och följsamhet till kognitiv beteendeterapi och behandlingsutfall.
Vårdsamverkan och vetenskapligt råd
Vi träffar regelbundet intresseföreningar, kommuner och vårdgrannar för att utveckla vårt arbetssätt. Samarbetet med olika brukarföreningar ger oss värdefulla insikter i hur man utformar vård som möter behov från patienter och anhöriga.
