Hur tillförlitlig är självskattning med AUDIT jämfört med blodprov vid bedömning av alkoholkonsumtion?
Blodprover har sedan tidigare haft en stark ställning inom vården vid bedömning av patientens alkoholvanor. Provtagningen förutsätter ett ytterligare mottagningsbesök för patienten, oftast på ett externt provtagningslabb, och därefter inväntande av provsvar. En ny vetenskaplig studie har nu undersökt hur ett enkelt skattningsformulär kan underlätta bedömningen av patientens alkoholkonsumtion – och eventuellt ersätta provtagningen i vissa lägen.
En ny vetenskaplig studie från WeMind i samarbete med Karolinska Institutet ger starkt stöd för värdet av mätningsbaserad vård i psykiatrisk öppenvård. Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”Drug and Alcohol Dependence”, ställer frågan på hur vi kan identifiera och följa upp riskbruk av alkohol på ett kliniskt användbart sätt. Studien jämför självrapporterade alkoholmått (AUDIT-10 och AUDIT-C) med biomarkören PEth i en stor klinisk patientpopulation på över 4 000 av WeMinds patienter.
Varför är detta viktigt för vår kliniska vardag?
Studien visar att korta, väl validerade frågor om alkoholvanor inte bara är enkla att använda – de har också ett tydligt samband med objektiva laboratoriemått. AUDIT-C, som ofta används i uppföljning, visade sig vara särskilt träffsäkert för att identifiera riskbruk. Det innebär att behandlaren i många situationer kan få tillförlitligt beslutsstöd direkt i mötet med patienten, utan att alltid behöva invänta provsvar.
Kloka kliniska frågor som driver vårdutveckling
En av forskarna bakom studien är Fabian Lenhard, data- och analyschef på WeMind och forskare på Karolinska Institutet.
”Frågan kom från början från läkargruppen. De undrade hur självskattningar med AUDIT hänger ihop med PEth-blodprover. Det visade sig att vi hade flera tusen patienter i vår databas som hade både en AUDIT-skattning och ett PEth prov, vilket gjorde det möjligt för oss att undersöka saken vidare”, säger Fabian.
Vikten av rätt ställda frågor
Ett centralt budskap i artikeln är att rätt frågor, ställda systematiskt, gör skillnad. Genom att konsekvent använda standardiserade skattningar ökar sannolikheten att upptäcka riskbruk tidigt. Det skapar även en gemensam grund för dialog med patienten och genererar data som kan följas över tid och användas för lärande och förbättring. Detta är även kärnan i mätningsbaserad vård: mätningar som inte samlas in “för forskningens skull”, utan för att direkt stödja kliniska beslut och utveckling av vården.
En avgörande insikt
Lena Lundholm, WeMinds chef över öppenvårdspsykiatrin i Stockholm, lyfter särskilt en avgörande insikt som studien bidragit till – något som både stärker den kliniska dialogen och möjligheten att systematiskt utveckla vården baserat på faktiska utfall.
“En del tror att man inte fullt ut kan lita på självskattningar inom psykiatrin, särskilt när det gäller känsliga områden som alkoholkonsumtion. Men studien indikerar motsatsen. När vi använder korta, kliniskt relevanta mått, som AUDIT-C, får vi tillförlitliga mätningar och ett gemensamt språk för bedömning och uppföljning.”
Resultaten tydliggör även hur självrapporterade mått kompletterar biologiska markörer och labbprover. Johan Skånberg, medicinsk chef och chefläkare på WeMind, hoppas att studien kan bidra till ökad kunskap om självskattningarnas tillförlitlighet som i förlängningen kan möjliggöra att avgörande vårdinsatser kan påbörjas tidigare.
“Vi ska förstås inte sluta använda labbprov, men den här studien gör det kanske värt att fundera över hur vi använder oss av provtagning och självskattning som komplement till varandra. Och att självskattningar kan vara ett kraftfullt första steg som gör att fler patienter får rätt insats i rätt tid.”
Det här tar vi med oss:
- AUDIT-10 och AUDIT-C är kliniskt användbara verktyg för bedömning och uppföljning av alkoholkonsumtion.
- Mätningsbaserad vård stärker kvaliteten i det dagliga arbetet, inte minst genom att göra förändring synlig över tid.
- Strukturerade data möjliggör både individanpassad vård och verksamhetsutveckling.
- Tillsammans visar studien hur systematiska mätningar, kloka kliniska frågor och reflektion kring resultaten kan bidra till bättre vård – för varje patient och för verksamheten som helhet.
Referens och länk till studien
Lundholm, L., Skånberg, J., Wallhed-Finn, S., & Lenhard, F. (2026). Identification of hazardous alcohol use in outpatient psychiatric care: A comparison of biomarker phosphatidylethanol (PEth) and self-report. Drug and Alcohol Dependence, 279, 113047. https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2026.113047